För några veckor sen berättade några grannar att hunden har varit på vägen flera gånger, och att de har varit nära att köra över henne. Inte så konstigt egentligen, eftersom det inte finns gatlyktor här i skogen.
Berättade det för Gunnar, och han var så snäll att han köpte ett rexflexhalsband med ca 6 ilsket rödlysande små lampor.

Den är inte alls komplicerad, men en knapptryckning blinkar lamporna, och med två så blinkar den inte. Och med det tredje slås det av.
Komplicerat? Nej.

Då är det fan mer komplicerat att koka kaffe.
Iallafall, jämt när jag släpper ut hunden tar jag på henne halsbandet och trycker två gånger på knappen - vilket bara tar några sekunder.
Men jävlar, pappa KAN fan inte göra det.

Kan och kan.
Nog fan skulle han kunna, men han vägrar. "men blööh, hon skäms ju när hon har på sig det", "hon ser så larvig ut" och liknade dumjävla kommentarer slänger han ur sig när jag påminner han.
Hon ser inte alls larvig ut i det, och hon skäms inte, hon känner fan inte ens att hon har på sig det.

Men han fattar fan inte vilken bra jävla livsförsäkring det är!! Bättre en lysande hund än en påkörd och halvdöd, eller hur?!

Helvete, det är inte så svårt att ta på det, men samtidigt kan en sån sak rädda livet på henne.

Det har jag sagt till han, men han slår jävlat bara dövörat till.

Jag vet att min hund inte kommer att leva förevigt, men dö i en påkörningsolycka ska hon FAN inte!!

Ådi, Jenny, Kerstin, Cecilia, Janne, och ni andra som läser min blogg och känner min far - ring och svär, skrik, bara var allmänt jävla förbannat, men han ska fan fatta!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går, och jag inte med den. Har under de senaste dagarna haft världens underligaste åldersnojja. Tonåren gick så jäävla fort, inte känns det som att det var hela sju år sen jag var 13! Tycker det var nyss jag började gymasiet, men det är nästan ...

Yees, i fredags packade jag och Franziska ihop i min lilla pärla och styrde mot Piteå, daamn vad jag älskar roadtrips alltså! Väl frammme i stan handlade vi grejs till middagen och for sen tillbaka mot Öjebyn. På kvällen blev det en hel del bus, ha...

Japp, here I am, 19 bast och Sven-Ingvars-diggare. Baserat på min vanliga musiksmak kan jag ju säga att det är är "lite" av en utstickare. Haha nämen, i bilen påväg till och från Kiruna ville Elsa höra den här låten. Ha nu i åtanke att vi avverkade...

Drog iväg till Kiruna med Ådii, Tomas, Diana och småflickorna i helgen för att fara på Majas dop, vilket var super! Bildbombar väl lite då     Mina favoritflickor!     Alla syskonbarnen samlade :) (snygg Ellan blev i Kerstins glasögon) ...

   Tack för elva fina år, älskade vännen. Hjärtat blöder och tårarna rinner, men jag vet att du har det bättre där du är nu.. Åh vad jag saknar dig, mitt lilla hjärta     ...