Ja herregud, det här med katastrofövning var ju skitkul!

När vi kom dit på morgonen var de först nå information, sen blev vi sminkade. Måste säga att jag vart helvetes snygg med mina brännskador ;)

Sen gick vi då upp dit där det hade "hänt". Vi tjorvade in oss i massa ved, plankor och annat skit.
Mitt i allt, när larmet hade gått och dom var påväg, sprang en råttjävel över min fot..

Fick vänta i typ hundra år innan dom äntligen bar iväg mig till "ambulansen", sen blev de ännu mer väntan i sjukhustältet där jag finally vart friskförklarad.

De fanns mycke dom kunde förbättra, så vi körde precis samma katastrof efter lunch för att se om de skulle gå bättre typ.

Det var så förbannat roligt, då låg jag mitt på vägen under en lastpall och höll på dö. Brevid mig satt Matheus och bad om mitt liv till Allah (han fick fan till jävligt bra arabiska eller va de då är), grät och skrek och ja xD

Han hade malaria och jävligt hög feber, så han fick fara till tälten före mig. (då höll jag fan på frysa ihjäl, låg bara på marken i regnet och blåsten, fick inte ens en filtjävel..
Nåja, Matheus hade frågat efter mig när han var i tälten, vi var syskon, och med hans yra höll han ju på oroa ihjäl sig typ.
- I'm sure Åsa is in some of the other telts! Fick han till svar.

HAHAHAHAHA, TEEEELTS!! Tents vafan ;)

Åså dom som sprang runt och förstörde och stressade dom, bland annat Stina, gjorde det förjävla bra :D

Det roliga var att man levde sig in i grejen så förbannat, hade jag inte trott.

Hoppas imorgon blir lika awesome!