Tidigare idag när jag kom in i vardagsrummet med en kaffekopp i handen låg pappa i soffan och bläddrade runt i text-tvn. Det tråkigaste en människa kan göra ungefär.
På rubrikerna såg jag nåt om facebook och falska grupper. Blev lite nyfiken och bad han ta fram det.

Det var nåt om att det finns grupper som heter nåt i stil med 'för varje person som joinar skänks tre kronor till cancerforskningen'. Men självklart existerar inte pengarna, så varför såna grupper görs vette fan.
Men iallafall, jag blev irriterad på allmänna grupper.
- Alltså helvete, dom där grupperna gör bara folk galna..
- Nå, vadå?

- JAMEN, folk går med i grupper bara för att gå med i en!
- .. Jaha, som vadå?
- 'vi som aldrig orkar stiga upp på morgonen, vi som inte har nåt liv, facebook är mitt liv, vi som går med i grupper bara för att' .. Ja, i den stilen. Sen är dom med i flera hundra jävla grupper som dom inte ens har nån aning om att dom är med i..!
- Haha jamen, hur många är du med i då?
- ... Eh.. Jag vet inte..

Jo, pappa halvdog.

Det är såna stunder med min far jag aldrig glömmer :)

Trycket i öronen är nästan borta! Fastän jag har en jävla huvudvärk och febern är kvar så är det helt klart bättre.

Kors i taket, jag har till och med fått i mig mat :)

Nu ska jag duscha, sen in till samhället. Ska hämta papper och sånt från skolan och följa pappa och handla.

Fattar inte vars dagen har tagit vägen, men jag har väl villat bort den bland sömn och smärta.
Har suttit vid datorn och spelat massa skumma spel, ätit glass för att det ska lindra lite i halsen och så.

Tja, så intressant har min dag varit.

Ska försöka sova nu, usch. Jag vet att jag kommer att vrida och vända mig hur mycket som helst, men vad fan.. Jag måste sova.

Och om jag väl somnar vill jag inte vakna. Alla slemhinnor som finns från nyckelbenen och upp kommer att vara äckelslemfyllda.

För att inte tala om trycket i öronen..

Btw, ska nog till skolan och hämta lite papper och sånt.

Godnatt, eller nå

Hemma idag.

Hade tänkt fara till skolan, trots att jag vaknade med fötterna utanför sängen och huvudet i väggen. Så gör jag ofta när jag sover konstigt, när jag är sjuk.

Jag steg upp, klädde på mig och skulle äta. Men där tog det fan stopp.
Det gjorde så förbannat ont att öppna munnen och försöka klämma in en bit macka att tårarna rann. Så, jag gav upp.

Frågade pappa om det ens var nån idé att fara på skolan, han hade ändå fått hämta mig efter nån timma.
Nej.

Slösåg tv ett tag, fast det var bara tvinsreklam överallt.

Men på tv4 plus var de nå intressant, supernanny.

Haha, belive it or not, men jag grät som en unge.

Feber, helt klart.

Sen for pappa till stugan ett tag, och jag var ensam, fortfarande nedslagen i soffan. Jag tittade mot tvn, som var avstängd. Jag såg ett ansikte. Blinkade, men det var kvar. Jag tittade mig omkring i rummet, det såg inte ut som det brukar.
Jag blev rädd och somnade.

Feberyra, javisst.

Men grejen är att jag inte har så jävla mycket feber ändå o:

Men det är en jävla pain in the ass iallafall

Alltså, jag måste vara född till att ha otur!

I några dagar har jag haft svinont längst bak, längst ner i munnen på höger sida. Tandköttet är hur svullet som helst, jag antar att det är nån visdomstand som spökar.
Idag har jag haft ont i örat! Går inte beskriva, men ont hat det fan gjort, och gör fortfarande.

Men det värsta var ju ändå när jag tog blodprovet.

Hon hade tagit ut nålen, torkat och tryckt lite för att stoppa blödningen. Sen la hon på ett plåster. Jag lät armen hänga och vi pratade lite. Plötsligt kände jag nåt blött och varmt rinna längs armen. Jag tittade ner, och jävlar vad det rann! En blodpöl på golvet som bara blev större. Dropp, dropp, dropp.

Det var.. Skumt o.o

Men iallafall, hur fan lyckas jag ha sån otur med allt?!

Det är alla känslor som lever upp om nätterna,
Som tar ditt hjärta och ditt leende på läpparna
Den du brydde dig om, som spela din vän
Som sedan hugger dig i ryggen, vi vet hur det känns

Det finns där alla dagar, på ett eller annat sätt.

Men en del dagar, som idag, blir det värre. Betydligt värre.

Ja, såklart pratar jag om huvudvärken!

Jag blir fan galen, jag orkar inte gå runt med det längre.
Inget hjälper, varken värktabletter eller spikmatta.

Ska till sjukan och ta mera blodprov imorgon, så om några dagar ringer dom väl och säger om värdena har förändrats eller inte. Tror nästan inte det, eftersom medicinen inte verkar hjälpa.

Less, less, less.

Fy fan, skolan suger. Minst sagt.

Lärarna verkar inte ha hört talas om vad mjukstart handlar om, det var bättre förr! Typ när man gick sjuan, då var det chill och film under hela första veckan. Men nä, nu är det precis som att vi inte har varit lediga i nästan en månad. Bara dyka direkt ner i böckerna.
Och de börjar redan tjata om nationella prov? Jaja, det är väl bara inse att det faktiskt inte är så långt kvar.

Men ja, terminen har knappt börjat och jag är redan less.. Hur ska de gå?